Globalhistoriker

Globalhistoriker   Svensk globalhistoria   Pedagogiskt   Konferanser   Källor   Länkar

Detta urval av en del inflytelserika globalhistoriker är givetvis godtyckligt.
Det är ännu en övervägande manlig skara, men det kommer säkert att ändras,
liksom att det fortfarande mest handlar om västerländska forskare och tänkare.

De kanske kan delas in i kategorierna nedan (även om gränserna flyter).

1) Äldre tänkare, som inte besatt senare tiders kunskaper, men ändå hade generella
ambitioner och på så vis ingår i traditionen.

      

Herodotos
Skrev en överblick av den för grekerna då kända världen med generella betraktelser och jämförelser.

 

 

       

Adam Smith
Brukar väl inte räknas till globalhistorikerna,
men hans teori om den osynliga handen och marknadskrafternas välsignelser fick definitivt globalhistorisk betydelse.

 

      

Ibn Khaldun
Gjorde en för sin tid ovanligt bred och perspektivrik historisk analys av sin tids kända civilisationer.

 

 

      

Karl Marx
Hade globalhistoriska ambitioner som fick stor påverkan, även om han - liksom sina
samtida – hade en otillräcklig kunskap om världen utanför Europa.

 

       

Max Weber
Gjorde ett kraftfullt men omdiskuterat inlägg i debatten om varför industrialiseringen tog fart i England och norra Europa, genom att hänvisa till den protestantiska arbetsetiken.

 

 

 

2) De som som på olika vis förhåller sig till frågan om varför den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien istället för någon annanstans och som försöker ge nya svar än de traditionellt snävt eurocentriska.

      

Arnold Toynbee
Tog ett helhetsgrepp på alla civilisationer samt gjorde breda jämförelser och analyser.
Hans A Study of History var länge ett globalhistoriskt standardverk.

 

        

Kenneth Pomeranz
Hans analys av frågan varför industrialiseringen startade i England i boken The Great Divergence, gjordes med icke-europeiska förtecken och fick stor betydelse i debatten. Han menar bl.a.att förekomsten av kol, var en avgörande faktor bakom industrialiseringen i Storbritannien.

       

Karl Polanyi
Gjorde en orginell tolkning av den brittiska industrialiseringen under 17- och 1800-talen (Den stora omvandlingen, The Great Transformation). Han gjorde också en bred globalhistorisk jämförelse mellan marknadsmekanismerna (dessa har alltid funnits) i tidigare civilisationer och den moderna.

         

John M. Hobson
En av de radikalaste kritikerna av den eurocentriska tolkningen av historien. I sin bok Västerlandets österländska ursprung, vill han härleda det allra mesta i den moderna utvecklingen till Asien.
Den europeiska dominansen kom sig främst av aggressiv militärteknologi.

         

Fernand Braudel
En portalgestalt inom globalhistorien vars idé om historiens ”långa linjer” fått stor betydelse. Skrev ett stort verk om Medelhavs-världen.

 

         

Bruce Mazlich
Hör till grundarna av rörelsen New Global History.
Mazlish hävdar att globalisering inte är något som Väst för ut i resten av världen. Den är istället resultatet av ett historiskt växelspel över kontinenterna.
Text: the New Global History.

 

        

David Landes
En representant för en sorts ”modern eurocentrisk” tolkning av industrialiseringens orsaker, som betonar uppfinningsrikedom, vetenskapligt tänkande och dynamik i den europeiska utvecklingen.

 

       

Willam och John McNeill
Far och son, bägge historiker, som i sin Mänskliga nätverk (The Human Web) delvis gjort en ny tolkning av historien, sett ur ett sant globalt perspektiv, där de ser den som ett ständigt växande nätverk. (Att som far och son jobba så nära ihop, sa de sig aldrig vilja göra om, men läsarna får tacka...:-) ).

         

Immanuel Wallerstein
Skaparen av världssystem-teorin, en lika betydelsefull som omdiskuterad ram för förståelse av den globala historien.

 

 

         

Niall Ferguson
Nutida ekonomihistoriker med en sorts ”modern eurocentrisk” tolkning (påminnande om Landes) av bakgrunden till industrialiseringen.

 

        

C.A. Bayly
Visade 2006 i boken The Birth of the Modern World hur 1800-talets industrialisering och modernisering i själva verket var en global process och endast kan förstås mot en global bakgrund. Sprängfull med exempel.

           Robert Marks
Hans bok The Origins of the Modern World (2007, finns på svenska: Den moderna världens ursprung) söker teckna utvecklingen "beyond Eurocentric explanations and histories", dvs bortom eurocentriska förklaringar och historier.
          

Peter Stearns
En föregångare inom pedagogiken kring global historia.
Har gjort uppskattade föreläsningar mm och arbetat med en förnyelse av metoderna för att sprida förståelse av globalhistorien.

 

          

Felipe Fernández-Armesto
Brittisk historiker av spansk härkomst som skrivit ett antal populära globalhistoriska verk, bl a Millennium, 1492 och The Word – a History.

 

           

Ian Morris
Skrev en färsk och grundlig genomgång av den globala historien (Why the West Rules – For Now), där han försöker poängsätta olika civilisationer och betonar geografins roll för utvecklingen, bla genom att Europa hade närmare tillgång till atlanthandeln än de asiatiska civilisationerna.

           

Andre Gunder Frank
Hans bok Re:Orient från var ett viktigt försök att vända historieskrivningen de senaste 500 åren i en radikalt annan och icke-eurocentrisk riktning.

 

 

3) De som vidgar historien till att handla om ej bara civilisationernas eller för den delen
människans historia, utan hela planetens (globens...). Big History brukar
genren kallas, eller Totalhistoria.

           Jared Diamond
Har utifrån biologiskt skilda förutsättningar mellan kontinenter och regioner visat hur vissa civilisationer fick en mer gynnad start. Hans Vete, vapen och virus har blivit en klassiker.
         

Alfred Crosby
Visade hur den "columbianska vändningen" dvs tiden efter Columbus, bilologiskt förändrade världen genom den massiva förändring av artsammansättning mm på de olika kontinenterna.

          David Christian
Den främste företrädaren för Big History, som skrivit standardverket Maps of Time där han går ända från Big Bang till vår tid.
Genom denna hisnande resa via galaxer, stjärnor och liv på jorden, får han syn på lagbundenheter och sammanhang mellan Universums, planetens och vår historia.

 

4) Övriga som verkar i andra grenar.

 

 

           

Manuel Castells
Fyller en egen och väldig nisch, i det att han tecknat en bild av de senaste 20 årens informationsålder och vår tid, den mest globaliserade.
Han visar hur digitaliseringen mfl faktorer skapat en epok som bygger på en delvis annan logik än industri-samhällets, där datorn och Internet motsvarar ångmaskinen och elektriciteten.