Genus

(genomfört evenemang den 29:e maj 2013)

Kvinnomakt i globalhistorisk belysning.

En upp- och nervänd världskarta brukar ackompanjera nätverkets möten. Anssi Suokko och Britta Eskils sätter upp den i fönstret, belyst av dagsljuset från Kammakargatan och Adolf Fredriks kyrkogård.

Per Janse - en av initiativtagarna till nätverket - inledde mötet med en genomgång över vad som hänt sen heldagen i november förra året. Nätverket växer och projekt kring bl.a. global musik och livsåskådning har startat. Man följer forskningsutvecklingen och har kunnat konstatera att globalhistorien ännu är ganska manlig. Så ej kvällens evenemang och ordet gick till...


Therese Rodin, religionsvetare från Uppsala, som forskat kring gudinnor och deras ställning från tiden vid den skrivna historiens början i den sumeriska kulturen, för 4-5000 år sen.

Mesopotamia

Området - Mesopotamien - hyste den första civilisationen, i mening skriftspråk, rejäla städer och stater m.m. Före 5000 års skriven historia fanns ungefär 5000 tidigare år av jordbruk. Det finns källor som rör denna äldre tid, liksom andra lämningar, som kan ge kunskap om sociala förhållanden, bl.a. om kvinnornas ställning.

Att den förhistoriska tiden innebar en mer jämställd ordning var något många hade på känn, t.ex. genom förekomsten av modergudinnor, men nu skulle forskningen bringa klarhet. Therese gav en ingående beskrivning och analys av hela det pantheon av gudar och gudinnor som figurerade i denna del av världen.

Det var övervägande kvinnor i publiken, inte helt förvånande.

Ninhursag, sumerisk gudinna

I paraden av gudinnor, prästinnor och drottningar som Ninhursag, Inana och Puabi tyckte sig Therese kunna se en kvinnomakt, samt hur denna makt gradvis försköts till ett ökat inflytande för manliga gudar och patriarkala föreställningar.

En rak fråga ställdes till Therese. Vad hon trodde om en starkare ställning för kvinnan i denna del av världen? Var den kanske starkare, troligen eller var det ett rakt Ja som var svaret. Hon svarade troligen, men lutade åt Ja!

Den som vill läsa mer om underlaget för Thereses föredrag; se hennes Power Point här.

Frågor och inlägg

En återkommande frågeställning gällde varför patriarkatet slog till med en sådan kraft och inte sällan tog makten med ett sådant förakt och hat gentemot kvinnan.

På frågan om det funnits matriarkat passar forskningen. Det är bl.a. en fråga om definition. Att arvslinjen gått via mödernet och att rätten till jord varit starkare för kvinnor, behöver inte betyda att kvinnor hade hela makten.

Så var det den skrivna historiens tur, d.v.s. de senaste 5000 åren.

Detta är Lundahistorikern Stefan Amirells forskningsområde. Annars har han mest varit i ropet som globalhistoriker mera i allmänhet. Som redaktör för Historisk Tidskrift har han främjat debatten kring vår huvudsakligen nationellt och västerländskt inriktade historieforskning och förespråkat en mer global inriktning.

Hans egen forskning har varit inriktad på Sydostasiens sjövälden, som ofta har haft starkt kvinnoinflytande och nu har han vidgat synfältet och gett sig på förekomsten av kvinnliga ledare i alla delar av världen och i alla tider, ett behändigt tema...

Stefan utgick från regentlängder som gjorts för alla tider och länder. Materialet är vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser ur, då antalet stater varierar i olika delar av världen och situationen växlat vid olika tider. En försiktig beräkning ger upp till två procents kvinnliga ledare, ingen imponerande jämställdhet. Under vissa tider och i några regioner har det varit bättre än annars; t.ex:

Sydöstasien under 14-1600-talen Västra Indiska Oceanen på 1600- och 1700-talen Söderhavet under 1700-1800 talen Europa under 12-1700-talen

Platser utmed Indiska oceanen, med påtagligt politiskt kvinnoinflytande genom historien.

I Sydostasien på 1600-talet, syns här kvinnliga ledargestalter under en elefantprocession, på en samtida holländsk illustration.

Se Stefans Power Point presentation med underlag för anförandet

Har kvinnliga ledare genomsnittligt varit mindre krigiska i sin maktutövning än männen? Det hävdas ibland och lika ofta anförs motsatsen. I senare tid var t.ex. varken Indira Gandhi eller Margaret Thatcher några direkta mjukisar.

Med reservation för materialets otillräcklighet vad gäller säkra generella slutsatser, menade Stefan att det fanns gott om exempel på smidiga kvinnliga ledare, som valt att hellre arbeta med förhandlingar än krigsförklaringar. Ett exempel från vår egen del av världen ärDrottning Margareta på 1300-talet.

Stefan visade exempel på kvinnliga ledare idag. Antalet förefaller växa och han tyckte sig kunna ana något liknande, som det författaren Milan Kundera talar om gällande stärkandet av demokratin i världen, nämligen en "krypande tendens".

Kan vi i den långa linjens perspektiv tänka oss en stärkt kvinnomakt (igen)? Männens fysiska styrka är inte längre lika avgörande och vid skolor och universitet visar kvinnor allt bättre resultat. Only future will tell.

Talarna syntes upplivade av diskussionen, som nog var lite yvigare och djärvare än i de akademiska seminarierummen. Stefan och Therese hade uppfyllt universitetens tredje uppgift, den att informera utåt.

De fick en varm applåd och var sin chokladask av arrangörerna med sig, att mumsa på under resan hem eller på sina respektive universitetsorter.

Therese Rodins Power Point presentation Stefan Amirells Power Point presentation

Intresserad av Genus i globalhistorisk belysning?

Mejla: info@globalhistoria.se